Skolregistrering och kvällsdopp

Vi har sen vi flyttade in i lägenheten försökt få tag på en Ms White på Ministry For Education. Jesper och vår landlord var på skolan som Iris och Milla ska börja på och de bad oss kontakta henne för info och registrering. De föreslog också att barnen skulle gå en 6 veckors engelskakurs innan skolstart, låter bra tycker vi.
Detta har vi nu alltså försökt men utan framgång, upptaget eller inget svar. Funderade på om vi kanske bara skulle åka dit istället, men så när jag ringde för sjuttielfte gången i måndags svarade så en sekreterare helt plötsligt. Jag blev alldeles paff och försökte få fram vad jag ville på en svamlande knacklig oförberedd engelska. Inget papper eller penna att skriva ner infon på, räknade tydligen kallt med att hon inte skulle svara.
”Come to Floriana tomorrow for registration” blev svaret. Vi hade en lista på alla dokument som behövdes och med den bibban begav vi oss inpackade hela familjen i bilen mot Floriana tisdag förmiddag.

Tänkte här flika in lite om bilkörningen här i Malta (måste nog sluta skriva på Malta tror jag, vi är I landet Malta!). Vi har nu kört på ”fel” sida, bland mailjarders trånga enkelriktade gator (och stora flerfiliga) i 2,5 veckor. Jag har nog sagt det innan men jag är otroligt glad att vi kastade oss ut i trafiken på en gång. Hade nog byggt upp ett jätte stort hinder framför det annars.
Det går sällan särskilt fort, oftast max 60 men det är lite laglöst om än inte alls helt och det är helt enkelt ett annat sätt att köra bil på. Här tvekar man inte för då är man snarare en trafikfara. Alla har väldig koll på sina bilar, fickparkerar hur enkelt som helst i rutor som jag inte ens skulle ge mig på att försöka och då anser jag mig vara rätt bra på den saken. Visserligen är vår bil mycket större än de allra flesta här men ändå. Vi har ju garage här hemma och det är jag otroligt glad för, då att spendera en kvart (minst) på att leta parkering när jag kommer hem med hungriga små är inget jag är särskilt sugen på. Detta garage är liksom gatorna dock byggt för lite mindre bilar, men vi kommer in och har bara fått EN stooor repa än så länge 🙁
Varsin mörkerkörning har vi hunnit med en så länge och då blev det genast lite läskigt. Det finns nästan aldrig några vita linjer på vägarna och jag inser efter dessa turer att mörkerkörning i Sverige mycket handlar om de vita linjerna. Kändes som om jag lika gärna kunde svängt rätt ut i en stenmur, svårt att se var vägen tog vägen.
Mitt värsta är ändå att hamna på en yttepyttig trång enkelriktad gata mitt i Sliema eller här i närheten också för den delen. Har varit med om några där det är tvära svängar hit och dit så vi måste knixa fram och tillbaka bara för att kunna svänga in på nästa gata. Men även detta har funkat och allt är tack vare en av de bästa uppfinningarna jag vet just nu…GPS´n!!! Tack snälla kära söta för att vi köpte den och för att den var så bra uppdaterad på Maltas gator. Det hade inte gått annars!! Ibland vill den treeevliga rösten Sigrid eller vad hon nu kallas att vi ska åka mot enkelriktat men allra oftast är hon min bästa vän i bilen 😉

Hittade en stor parkering nära Ministry for Education (and ?)och traskade vidare därifrån. Det var några före oss men hyfsat snabbt blev det vår tur. En go och glá dam tog hand om oss och vi radade upp alla dokument som behövdes för registreringen, nästan…vi hade tydligen missat att vi behövde göra ett besök på Floriana Health Center för att få ett intyg att barnen ej har tuberkulos. Men goa damen fixade ordning allt i datorn så vi bara skulle kunna lämna in det som saknades. Kopior på våra och barnens personbevis, vigselbevis, pass, hyreskontrakt och så själva ansökan som vi fyllt i. Är glada att vi är med i EU annars hade det varit MER papper, kostat pengar och tagit längre tid!
Jag fortsätter att berömma barnen för de är makalöst enkla att ha med på sådant. Det är väl Nike som kan bli lite ilsk och trött men annars är de bara helt grymma 🙂

När detta var avklarat blev det lunch i Valetta. Tänkte att vi skulle tagit en rundtur där när vi ändå var i krokarna men det var FÖR varmt och vagnen stod kvar hemma så det sparar vi till en annan dag eller kanske kväll då det är lite svalare.
Skjutsade ner Jesper till Sliema för en jobbintervju (dags att få napp nu) och spenderade efter detta kvällen nere vid havet i Pembroke och barnen kvällsdoppade sig i St Georges bay!!

Hemma i B´kara kände vi att vi bor för långt från havet!!!!! Det tål att funderas på!
image image
image image

Det här inlägget postades i Barn, Vardag och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.