Det jätte stora hotellet bjöd på en ganska mycket mindre frukostbuffé. Eller rättare sagt en väldigt stor men två tredjedelar var kakor, tårtor, chokladfyllda croissanter, marmelader, mm. Jag som knappt gillar sötad yoghurt, haha! Är det sådana frukostar italienarna äter även själva eller tror de att turisterna vill ha detta? Visst en rostad smörgås med nutella kan absolut få slinka ned ibland, men detta nja! Det kanske i och för sig beror på att det inte riktigt känns som att vi är på semester. Lite svårt att njuta när vi inte vet vad som väntar oss. Inte har boenden klart, skolor, mm. Men njuta ska vi nog hinna göra det med!
En 60 milars dag väntade oss även denna dag. Denna vår sista långa bildag. Ska bli såå skönt att slippa bilen även om jag gladeligen hade bytt 1, 45 minfärja mot en hel 80mils bildag, knasigt jag vet!
Kom iväg något senare än tänkt. Det flöt på bra men mycket körning i berg på hyfsat kringelkrokiga vägar gjorde att det tog evinnerlig tid innan jag fick vända blad i atlasen.
Tjusiga vyer som vanligt! Nederst Vesuvio
Barnen kollade film som vanligt och vi åt bröd till lunch som vanligt. Men denna dag var de riktigt mumsiga! Vid 15 var vi framme vid bilfärjan som skulle ta oss över till Messina, Sicilien. Vi köpte biljetter och fick veta att det gick en båt om 20min. Det var dock väldigt långa köer till denna och fem bilar framför oss stoppades de och båten åkte. SUCK tänkte vi och morrade lite men insåg snabbt att ännu en färja precis lagt till och denna kom vi snart på och kunde kliva ur bilen för att spendera den 20 min långa resan uppe på däck. Svettiga händer och orolig blick är en bra beskrivning på mig när vi tuffade ut från hamnen, men en så kort resa med så nära till land hela tiden gör mig inte mer nervös än så. Full koll på all säkerhetsutrustning hade jag självklart i alla fall 😉
In i bilen igen, Nike mindre nöjd med detta!! Men hon somnade snart och vi avverkade de sista 7,5 milen på motorvägar innan vi åkte av mot Giarre. Gps´n var inte helt på det klara med vägarna här ute och ville ha in oss på de mest skumma ställen, för första gången kändes det faktiskt som vi var på fel ställe inte så att nån försökte göra oss nåt eller att vi såg nåt hända men känslan var mindre angenäm och lite obehagliga till mods hann vi allt bli innan vi rullade in i en ny liten by. Där kom vi in på en otrolig smal väg som vi antog var enkelriktad men så var inte fallet och när vi åkt ca 100m möte vi en hetsig karl som hytte med armarna och fick oss att börja backa. Och tillslut kunde hann köra förbi oss, liksom två bilar tlil som hann tvingade sig förbi. Vi irrade sen lite och jag fick använda mig av mina orienteringstakter och hittade tillslut fram.
Men hoppsan vart hade vi kommit. En liten farbror, som alltsom oftast var lite väl förfriskad är gissningen med tanke på andedräkten, kom och mötte oss.
Ingen engelska och vi försökte förstå varandra på nån blandning av alla möjliga språk. Väldigt trevlig var hann i alla fall och jag följde med honom och för kolla på rummet i alla fall. Vi gick förbi gula stenhus med Geckoödlor överallt allt helt omgivet av citronträd. Längst bort på stället kom vi till våra rum. Två sovrum och badrum en trappa upp. Skymtade två motorcyklar genom träden och hann pekade på en bil sa Belgium så jag antog att det i alla fall var någon mer gäst än oss. Men helt ödsligt var det, inte en människa såg jag.
Bestämde mig i alla fall för att vi skulle stanna, orkade inte alls leta vidare. Antar att obehaget från vägarna strax innan smittade av sig lite även på detta stället. Men så fort jag kommit tillbaka till familjen och vi packade in oss på rummet, fick igång fria wifin och i oss lite snacks så såg vi hur vackert här var. Det är märkligt hur man kan ändra sig!!
Havet skymtade mellan träden och bakom huset såg vi Etna puffa och hörde henne grymta till då och då. Märkligt att bo så nära an aktiv vulkan!!
Det visade sig att motorcyklarna tillhörde ett finskt par som vi pratade lite med. Killen var lite ”brummig” i rösten och hade mörkt långt hår och Nike var absolut livrädd för honom. Klarade knappt av att sitta vid bordet bredvid i restaurangen! Han var väldigt trevlig och gullig mot henne men nåt var det 😉
Skruttungen 🙂
Jätte god middag fick vi och barnen sprang runt och letade geckos. De njöt liksom vi!
På natten drömde jag om hur vi flydde ett vulkanutbrott!!! Tror jag oroar mig lite för den närmaste framtiden även om det inte känns så!
Söndag morgon och dagen då vi når vårt nya land. En och en halv vecka har vi varit iväg (även om vi hängt i Göteborg ett tag). Så att vi nu snart är i mål känns absolut overkligt. Två timmars bilresa till Pozallo hade vi att avverka men båten gick först 14.30 så vi kunde äta frukost i lugn och ro, skriva ut färjebiljetterna och boka hotell på Malta. Velade väldigt över var och hur länge men det blev tillslut fyra nätter på Bugibba hotell där de hade pooler så vi kunde njuta lite 🙂
Nike skriker numer ”NEJ inte bilen” så fort vi närmar oss den!!
Jag var coollugn och tänkte att det kanske inte alls skulle vara nåt läskigt med färjan idag, men när hamnskyltarna visade sig kom det över mig!!! Handsvetten, pulsen som ökade och obehag i hela kroppen! Vid flygningar har jag en whiskey som standard, men nu hade jag tagit alvedon för lite migränkänningar och ville kunna vara backup vid bilkörning så det kunde jag ej ta till. Fokus Sara fokus!!!
Vi var i god tid och checkade in och fick sen köra på. Vi var lite nojjiga så det inte skulle vara nåt strul med takbox och vår stora bil, men det liksom det mesta på resan ner var inga problem utan flöt på bra (vågar säga så nu när vi faktiskt är på plats).
Tog plats i salongen och väntade på avfärd!
